måndag 4 april 2011

Sovrutiner

Sitter här med skrutten sovandes på magen, hon har just somnat efter nästan två timmars "övertrötthetsgnäll" där hon nickat till flera gånger och sen blivit klarvaken igen... Knepigt när hon inte förstår själv att hon är trött och att det blir bättre bara hon får sova. Det är inte lätt helt enkelt...

Har läst boken "Somna utan gråt" och vissa saker tycker jag var bra med boken. Det kändes som om jag förstod bättre barns sömn och en hel del har vi tagit till oss, som att skrutten inte alltid ska somna i famnen eller med nappen, och inte vara vaken mer än två timmar i sträck. Samtidigt är frågan om hur mycket råden funkar för oss, dels eftersom skrutten är så liten, dels eftersom hon faktiskt sover rätt bra när hon väl somnar för natten. Problemet är snarare att hon har svårt att komma till ro, både på dagen och när det är dags för nattsömnen. Mycket tid på dagen går åt att motverka övertrötthet hos den lilla och få henne att sova åtminstone ett par gånger.

Vi låter lillan följa våra rutiner så hon får sova sina dagpass i soffan, i famnen eller i vagnen på den dagliga promenaden tills det är läggdags för mig. Det brukar bli vid tiotiden. Då byter vi om till pyjamas, byter blöja och sedan ammas hon i sängen. Jag försöker att tänka "rutiner" och sjunger alltid samma vaggsång så att hon ska förknippa det med läggdags. Ändå tar det oftast uppemot en timme eller mer åt få henne att komma till ro och somna. Jag försöker att varva med att hon ligger bredvid mig i sängen och blir klappad, eller att jag gungar henne på min mage. Det senare är ett säkrare kort, men det första känns bättre i längden. När hon väl somnat sover hon väldigt bra. Hon vaknar oftast med tre timmars mellanrum och ammar, sedan lägger jag henne bredvid mig i sängen och hon somnar om. Det svåra är mer att få henne att komma till ro och somna.

De senaste två dagarna har jag försökt byta ut det sista sovpasset i soffan mot vaggan och att vi kör själva läggdagsrutinen två timmar tidigare. Tanken är väl att hon ska sova bättre och att själva nattningen ska bli kortare, plus att jag och maken får lite egen tid innan sängdags. (Framför allt jag eftersom maken brukar ta över ansvaret efter middagen så att jag kan få göra någonting annat, duscha brukar vara skönt bl a...) Det funkar sådär. Igår somnade hon snabbt men vaknade efter 30 minuter och ville inte somna om förrän en timme senare. Idag sov hon i ca tre minuter innan hon vaknade, jag vyssjade i ca 20 minuter varpå hon sov ett par minuter igen och så vidare. Och här är vi nu över två timmar senare när hon somnat av utmattning på mitt bröst... Den där egentiden är ju bara att glömma för när hon väl somnat är det läggdags för mig med. Kanske är det fel att sucka efter två dagar, kanske är det helt dömt att misslyckas med en tvåmånaders bebis...

Jaha, nu var det vaket igen... Hon sov alltså de 20 min det tog mig att skriva det här inlägget. Vet inte riktigt var jag ville komma men det var nog om någon hade tips och råd kring läggningar. Det vore ju skönt om plutten kunde somna lättare dagtid också, men då är jag oftast lite piggare och har mer tålamod, plus att jag alltid kan köra tricket "barnvagnspromenad" vilket är ett säkert kort.

8 kommentarer:

Maja Gräddnos sa...

Mitt första och största tips är att så där är det med spädbarn. Fram tills tre - fyra månader är kvällarna rätt jobbiga. Man kan få sitta med en tuttande unge i famnen precis hela kvällen. Kvällsruschen kallade en väninna det. Det blir bättre när man får börja ge gröt eller välling. Om det funkar att gunga henne i babyskyddet tills ni går och lägger er kanske det är en idé. Timslånga läggningar känns mest bara som bortkastad tid - för den som måste ligga i sovrummet och vänta.

Så, Skruttan är liten. Hon förändras hela tiden och uppfattar världen olika från dag till dag. Inte så stor användning av rutiner ännu.

Vad som har hjälpt mig väldigt mycket är faktiskt Anna Wahlgrens tänk med standardmodellen och kring sovande. Det finns många tips och råd på hennes sida www.annawahlgren.com tror jag att det är.
Och jo, hon är rätt kategorisk. Men det praktiska är att man kan ta till sig det som funkar och strunta i resten...

Anonym sa...

Räkna inte med några sovrutiner förrän hon närmar sig 3 månader. Vi gjorde misstaget att tro att man kan få en bebis att få rutiner direkt, men det kommer av sig själv senare när hon lärt sig era rutiner och vad som är dag och natt. Det brukar vara runt 3 månader och då kan man natta de små liven. Lycka till! (och egentiden får man tillbaka tids npg även om det känns som aldrig just nu...) =)

Anna sa...

Vet inte om jag kan kalla det rutiner, men vi låter Dott styra lite som hon vill och har på det sättet fått någon konstig form av rutin.

Hon blir alltid trött någon gång mellan 19:30-20:30 efter matning, sedan sover hon ungefär till 4-tiden då jag går upp och matar igen. På dagarna är hon hyfsat pigg (har hon varit hela tiden), sover nog inte mer än en lång sömn och det är på förmiddagen. Eftermiddag och kväll blir det mest små powernaps i varierande längd.

Det jag känner är viktigt är att hon ALLTID läggs på sin sovfilt när hon ska sova på natten, så tänder jag "nattspöket" och släcker ner och vi sänker rösterna. På det sättet har hon faktiskt greppat att det är sovtid. Dagtid får hon ofta somna i min famn eller på mitt bröst, sedan kopplar jag på bärselen eller lägger henne på en filt i soffan tills hon vaknar :)

Popcorn79 sa...

Jag håller med ovanstående, det tar sin lilla tid innan det är läge att börja med rutiner. Vi hade tur med Rasmus, han bestämde själv när han var 2,5 månad att han ville somna runt 19-20 och sova till 3-4. Perfekt tycker vi! =) Och nu har han sovit 20-06 och 19-05 de två senaste nätterna! =) Men då ska ju tilläggas att han inte ammas utan får ersättning. Flera av mammorna i föräldragruppen har börjat ge ersättning på kvällen som komplement till amningen för att barnet blir mättare och sover bättre då, men det är självklart nåt man ska avgöra själv. Jag har ju inte kunnat amma så för oss var det inget att ta ställning till. Vi har däremot börjat ge ett kvällsmål extra när vi märker att han börjar bli trött, så att han ska vara ordentligt mätt när han somnar. Det verkar ju funka bra för oss! =)

MDB sa...

Tack för era kommentarer. Skönt bara att höra andra mammor säga att "det är normalt" och "det ger sig".

Jag har tyckt det varit så olika kring det folk säger om NÄR man ska börja med rutiner, men jag litar på er nu att det är lite tidigt. Eller, en egen rutin har vi ju där plutten följer med mig och efter era råd så kör vi nog vidare på det i alla fall en eller ett par månader till. Det funkar faktiskt ganska bra även om det som sagt tar lite tid för henne att förstå att det är läggdags. Men inte så lång tid som inatt... Jag tror att jag återigen gjorde misstaget att lyssna för mycket på andra som sagt att de brukar lägga sina barn vid åtta-tiden och att det funkar så bra.

Anna sa...

Jag gör lite likadant med saker upptäckte jag, är nog lätt det blir så när man inte haft barn innan :)

Anonym sa...

Jag tror att man ska låta barnen får gny lite så man inte e framme direkt. Min erfarenhet av mitt andra barn är att han sover mycket bättre än min första (han är 2 mån) Mitt första barn fick aldrig varken knorra eller röra sig föränn jag var framme och bara skulle "rätta" till allt. Mitt lugn med andra har gjort att jag låtit honom vara i fred mer vilket jag tror har fått honom till att komma till ro på de sätt han behöver. Sen kan de vara olika personligheter med men ändå.
Ett annat bra tips är att inskaffa en mjuk snuttefilt som du lägger mot halva ansiktet, skapar trygghet sedan de låg i magen. Håll ut bättre tider kommer :)
Mvh Mari

Anonym sa...

Vill bara skriva att jag skulle aldrig lämna ett barn som e ledset för att de ska somna själv. Ex Anna Walgrens metoder är inget så här små bebisar ska vara med om. Dem ska känna vår närhet hela tiden o inte vara ledsna till sömns. Vår dotter som var två var mer redo för dessa metoder.
Lycka till,
Mari