måndag 19 oktober 2009

Omtanke

Idag när jag pratade med gravida vännen så frågade hon lite försiktigt hur det går för oss, med tillägget "om du vill prata om det". (Nästan om hon läst inlägget jag skrev häromdagen...) Jag blev i alla fall så himla glad, bara av det enkla faktum att hon ville veta, att hon inte alls bara gått vidare med sin graviditet eller vad man nu ska kunna säga. Dessutom har jag ju ett outtömligt behov av att prata om saken (i alla fall med folk jag känner förtroende för), särskilt om de som gravida vännen nu, är peppande och tröstande. Nu har jag fyllt på min omtankeskvot irl.

5 kommentarer:

Linda sa...

Förlåt! Jag blandade ihop dig med en annan Jenny som alltid brukar vara så snabb med att kommentera mina inlägg och hon har precis flyttat och pratat mkt om inredning. Förlåt, förlåt!!! Nu ska jag läsa ikapp lite här...

MDB sa...

Det är ingen fara... Lätt hänt med många Jenny, har faktiskt funderat ett tag på att byta nick för att vara mer originell.

Kul att du är här och läser i alla fall!

Sara sa...

Vad skönt att hon tog upp det på ett snyggt sätt. Det är nog ingen lätt sits att vara "den dumma som lyckas" heller..

Jag är inte helt inne i din blogg, följer många och blandar ihop en del tror jag, men hur långt gångna i processen är ni?

Jag håller såklart alla tummar som finns för att ni ska lyckas snart, kanske 2010 blir vårt år?

Kram Sara

Åsa sa...

Skönt att känna så med sin vän. Har eller hade får jag säga nu, en gravid vän som stöttat mig mest av alla under vår process och det är värt mycket. De har ändå samma känsla trots allt med att längta barn. Min kära vän fick sitt mirakel i söndags och det gav mig lycka och spädde på mitt hopp inför framtiden!
Kram,kram

MDB sa...

Sara - Vi försöker än så länge på egen hand, men om en vecka ska jag till läkaren och då får vi se vad de säger. Jag har ställt in mig på ivf, men vi får se som sagt.
Håller tummarna för dig också!

Åsa - Skönt med vänner som stöttar, oavsett vilken sits de är i själva. Men vissa kan ju givetvis ha lite större förståelse än andra.

Kramar till er båda!