Fars dag

Det är med väldigt blandade känslor jag tar del av DN:s och alla bloggars Fars dags-tips. Å ena sidan är det hemskt att tänka att istället för att ge min egen pappa en bok (som han alltid fick på Fars dag) så satte mamma ett ljus i minneslunden åt mig. Vad jag önskar att jag hade kunnat bara ringa och säga grattis, jag saknar honom så fruktansvärt mycket.

Å andra sidan så är smärtan jag tidigare känt av vännernas fars dag-uppdateringar som bortblåsta - nästa år får jag ju fira maken "på riktigt". Jag hade ju tänkt tjuvstarta i år med att köpa "Hemliga pappan-boken" (Tack för tipsen btw), men då jag inte fått tag på den i någon bokhandel nu i helgen så får jag beställa den på nätet till makens födelsedag istället.