lördag 13 november 2010

v.29 (28+1)

Nu säger även Pregnologys räkning att vi är i tredje trimestern så då kan vi väl konstatera att det är så, härligt! Ändå kan jag fortfarande ibland (eller snarare ofta) inte förstå att det är sant. Är jag verkligen gravid med ett barn i magen? Vårt lilla mirakel!

Growingpeople anger barnets längd till 39 cm och vikten till 1 400 gram. Tänk att den "lilla" är så stor nu! Barnet blundar när det sover och har ögonen öppna under den vakna tiden. Vårdguiden skriver om att det är normalt att känna mycket sparkar (och under tiden jag skriver det här så är det någon som verkar ha kullerbyttetävling i magen :-)). Det står också att man ska kunna känna av förvärkar, det tror jag inte att jag gjort. Ibland kan jag känna lite som mensvärk i nedre delen av magen, kan det vara något åt det hållet eller någon typ av sammandragning? Annars tycker jag inte att jag alls har haft ont förutom att jag får ont på en punkt på vänster sida av magen när jag går snabbt (vilket jag har en tendens att göra innan jag kommer på mig själv, jag är helt enkelt en snabbgåare vanligtvis och det är svårt att bryta vanan). Det står också att man kan börja samla på sig vatten, och jag tror att jag börjar göra det. Bland annat för att jag väldigt lätt får på mig stövlarna på morgonen, men när jag ska gå hem från jobbet så får jag nästan tvinga ihop dem. Kanske är dags för ett par stödstrumpor?

3 kommentarer:

Yevonde sa...

Härligt! :)
De där mensvärksliknande symptomen kan nog vara lite sammandragningar. Jag har haft lite så, och några ggr har det gått upp i hela magen som blivit helt hård. Ochså när jag går lite för fort, eller när jag går i uppförsbackar. Jag säger köp strumporna! Jag har haft stödstrumpor varje dag sen slutet av augusti, och det är skönt. Nu när det blir lite kallare så håller man värmen med :)

MD sa...

Det är verkligen häftigt att man kan bli gravid, en otroligt konstig/underbar känsla. Att det faktiskt skapas ett nutt liv därinne :)

Hoppas strumporna hjälper :)

toksnippa sa...

Visst känns det konstigt o hamna i sista trimestern? Dock känns det som en evighet innan man är i 8:e månaden! Ha ha!

Men i övrigt går det undan, man förstår lika lite nu som innan att man snart har en liten bebis hos sig. Galet!! :-D