"Det märks att du inte har barn..."

Jag går på språkkurs en gång i veckan och där deltar även en kvinna som har dotter på snart ett år. Vi brukar ofta få börja lektionen med att alla berättar vad de har gjort under veckan som gång, och det är inte ovanligt att hon kommenterar vad jag har gjort (och ibland andras) med ett "det märks att du inte har barn". Vet inte om det är att hon i stort sett är ensamstående och att tid för henne är en bristvara, men ni kan ju förstå hur det känns i hjärtat att få sånt där slängt i ansiktet. Ska jag skriva något i "positiva Maj"-andan så är det att jag idag inte tog åt mig utan bara tänkte att det var tråkigt för henne som verkar sakna sin tid. Och eftersom det var sista gången så tänkte jag också att "får se om jag får den kommentaren när jag kommer med min mage nästa termin".