Nyss hemkommen från festen som till största delen var trevlig, men så är det självklart den där sista delen som ligger där och skaver. Jag känner mig som världens tråkigaste människa helt enkelt. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska prata med folk om längre. Fick frågan "och livet leker?" och vad skulle jag svara "nej, hela våren har varit skit för att vi aldrig blir gravida"?. Den här gången drack jag dessutom alkoholfritt och det blir man inte roligare av kan jag berätta.
Som om det inte vore nog med att känna sig trist, det är alltid något extra som händer. Den här gången var det beskedet att mitt ex ska bli pappa som nådde mina öron. Jag visste visserligen att de försökte, eftersom mitt ex berättade det på vårt gängs julfest, men nu hade det alltså funkat för dem och de bör vara i ca 12 veckan eftersom det är då "vanliga" par berättar. Jag fick inte reda på det av honom direkt, trots att han också var på festen, utan av en gemensam vän som skvallrade så jag vet inget mer än bara att de ska få barn. Det känns för övrigt som ett mönster det där, att folk blir gravida ungefär i samma veva som jag får veta att de försöker. Nu ska alltså båda mina ex bli föräldrar i år. Jättekul, verkligen...
6 år sedan
3 kommentarer:
Bästa kompisen pratade om att de skulle försöka bli med barn på nytt för två år sedan, undefär när vi gjorde vår första IVF. När vi båda två var på möhippa var hon med barn (tredje) och jag ruvade för första gången. Nu är de trebarnsföräldrar och jag ruvar för fjärde gången. Så ja, livet är lite orättvist när en del kan bli gravida bara de tittar på varandra.
Jag älskar kompisens barn, men det vore ju ännu bättre att få ett eller två själv...
Ja, det skulle vara lättare att glädjas med andra då tänker jag...
usch vad jobbigt det är att få reda på att folk i ens närhet är gravida. Jag har fått reda på denna veckan genom fejjan, att två bekanta är gravida.
Skicka en kommentar