onsdag 20 oktober 2010

Tjockis?

När jag var på fest i helgen pratade de andra två gravida om hur tjocka de kände sig. Jag kände inte alls igen mig, visst har jag gått upp 7,5 kilo men det sitter ju på magen (och brösten). Eller? Idag råkade jag titta på mina ben och fick en chock! Är det där verkligen mina lår? Mycket bredare än vanligt, med celluliter och att det liksom hänger ner tjockt ovanför knät? Var kom det ifrån och när? Det var INTE roligt, kan jag berätta. Brukar inte ha någon kroppsångest vanligtvis (är för lat för det tror jag) men fick ändå ett litet psykbryt inför maken som var underbar nog att trösta och säga att jag är fin ändå och att det kommer att försvinna när vi väl fått den lilla. När jag sen drog på min jeansen idag var det ett projekt bara det vilket också kändes lagom kul. Är nog en väldigt begränsad tid kvar som jag kan ha dem.

Gissar på att 25 veckor av icke-tränande har gjort sitt till så idag yogade jag, trots att förkylningen fortfarande inte gått över (är inne på sjätte veckan nu tror jag, ska komma ihåg att ta upp det med min bm). Fy vad stel jag var, men vilken skön känsla. Jag minns verkligen varför jag tidigare yogade flera gånger i veckan. Nu är jag jättepeppad på att hålla igång resten av graviditeten, bara inte förkylningen blir värre och sätter stopp för det hela.

8 kommentarer:

Marie, Carl-Adam, Clara & Sophie sa...

Roligt att läsa ditt inlägg för just igår kväll gjorde jag samma upptäckt. Mina lår går ihop för första gången i mitt liv. Jag gick in i v28 igår.

Nu är det dags för yoga 2 gånger i veckan från och med måndag. Hoppas min slemhosta har försvunnit tills dess.

/Marie

Timea sa...

Roligt inlägg :-)!
Jag hoppas du ska må bättre snart och kan köra med yogan så ofta som du vill.
Kramar

toksnippa sa...

Ja visst är det "roligt" att upptäcka det, man märker det inte förräns långt efter alla andra. Ha ha!

Anna sa...

Är nog en av de få saker som blivit större på mig med, låren alltså, annars har allt satt sig på magen. Tränar mycket i vanliga fall så känner mig inte alltid komfortabel med kroppen hur glad jag än är att vi väntar på Liten. Skriver till dig i helgen ang blöjorna, min mail ligger på profilsidan under e-post :)

MDB sa...

Godsfrun - Skönt att höra att jag inte är ensam. Hoppas att du kryar på dig snart så att du kan komma igång med yogan.

Tonci - Tack så mycket. Kram!

Toksnippa - Ja, jag hoppas att det inte är fler saker som jag ännu inte upptäckt.

Anna - Konstigt det där, samtidigt kanske logiskt eftersom höfterna blir bredare och allt sånt där. Försöker ändå vara glad över att jag inte blivit svullen på resten av kroppen (än). Kram!

Sara sa...

Ja, riktigt härligt är det att vi hittat tillbaks till basic..

Jag hoppas förkylningen släpper helt så du kan köra på med så mkt yoga du känner för!

Kram

Turbolina sa...

Hihihi! Kan inte låta bli att skratta lite åt ditt inlägg. Kan inte annat än instämma och det roliga är att man liksom inte märker det själv. Jag fick värsta chocken när jag skulle lyftas över från operationsbordet till sängen och plötligt såg mina alldeles ENORMA lår. Personalen bara garvade och sa: "Men gumman, du har nog inte sett dina ben på länge". Vilket pinsamt nog iufs stämde. Såhär i efterhand när jag kollar på kort inser jag också väldigt tydligt att jag var mer än bara en mage....

Men vet ni vad det bästa är? Det spelar faktiskt inte så himla stor roll. Går det inte bort så är det kanske okej ändå eller så får man jobba bort det!

Kram och trevlig helg och passa på att käka massa gott åt mig också!

Sara sa...

Ja, det hade ju varit perfekt.:)
Ha en mysig fredag!