Egentligen är det tradition att jag träffar gravida vännen på nyår. I år blev det inte så... Det beror inte enbart på hennes graviditet och hennes pessimistiska inställning till vår möjlighet att också få barn, men det har ju gjort sitt till.
Hur som helst så har jag tänkt på henne och vår relation en del och kommit fram till det kanske är dags att skicka det där brevet som jag filat på. Det där jag skriver om hur sårad jag blivit av hennes kommentarer och hur viktigt det är för mig att vara optimistisk och att ha positiva människor omkring mig när vi är mitt uppe i det här. Att oroa mig gör jag så bra på egen hand och att jag verkligen försöker att låta bli det, för att egentligen är jag av orsaken att må dåligt ska man inte göra förrän man måste och det tjänar ingenting till att ta ut ett nederlag i förskott. Kanske är det dags att skicka det brevet nu, det är ju nytt år och allt så kanske ska jag göra en insats att få ut det gamla och in med det nya.
6 år sedan
2 kommentarer:
Jag har nog varit särdeles dålig på att uppdatera mig den senaste tiden, men vad är det din vän sagt? Har hon uttryckt pessimism inför era ivf-chanser? Och vari ligger hennes expertis angående just era odds?
Jag skulle gärna vilja säga till dig att lägga den här vännen åt sidan för ett bra tag, men jag vet att ingenting är lätt och att det inte finns något rätt eller fel när det gäller nära vänrelationer.
Men du har nog rätt i att det vore bra att berätta för henne hur du känner, om inget annat så för din egen skull.
Varma kramar.
Det var faktiskt länge sen nu så jag kanske borde länkat tillbaka till just det inlägget. men men...
Hon har alltid varit lite väl mycket realist och bl a alltid poängterat "OM ni får barn", så det hela har väl byggts på och eskalerade i slutet på oktober när vi var på spa tillsammans. Något som ska vara jättehärligt, men som blev väldigt jobbigt för min del.
Bl a talade vi om ivf och att det troligen var där vi skulle hamna och min vän säger då att "men du måste ju tänka på att det inte är säkert att ivf funkar heller. Jag har en vän som gjort fem behandlingar och som fortfarande är barnlös". Senare talade vi om min bror (som är 22 och fortfarande bor hemma) och jag nämnde då att "när han OCKSÅ får barn" och min vän säger då att "men du måste ju vara beredd på att han får barn före er". Små kommentarer, men som sårar väldigt mycket.
Jag har faktiskt inte vågat skicka brevet än, men jag tror att gör jag det inte så rinner det hela ut i sanden olöst och så ligger det som en tagg mellan oss sen. Eller jag vet inte, det är så svårt...
Skicka en kommentar