måndag 16 april 2012

Ruvardag 5 - inte en bra dag

Idag är inte en bra dag. När jag gick på toaletten efter att ha anlänt till jobbet var det rosa (!) på pappret. :-( Visserligen ljust ljust ljust, men ändå.

Förmodligen är det kört och jag blev helt kallsvettig och såå ledsen. Det lilla halmstrå jag greppar efter är att jag cyklar till jobbet och vägen är verkligen guppig så att jag känner mig helt omskakad när jag kommer fram. Frågan är om det kan ha påverkat? Jag kollade noga på pappret hela dagen (helt klart tortyr), men det var först nu efter cykelfärden hem som det kunde anas lite lite på pappret igen. Kanske ska åka buss till jobbet imorrn istället?

Det är väl bara att vänta och se antar jag. Ruvardag 5 idag och CD 22. Jag tyckte att det var för tidigt för att få spottings (min cykel är vanligen ca 29 dagar), men det kanske det inte är? Molvärk har jag i alla fall så det räcker och blir över. Frågan är hur tidigt man kan testa? Min plan var ursprungligen att tjuvtesta i helgen, på RD 10 eller 11, men frågan är hur jag ska kunna ut tills dess efter det här...

4 kommentarer:

Smassk sa...

Det låter som en nidblödning tycker jag och passar ju rätt bra i tiden. Inte helt omöjligt att det är lilla embryot som gräver ner sig.

Jag har haft spotting i alla mina graviditeter, även denna senaste. Det är såklart jobbigt men det har ju gått bra så det kan det göra för dig med. Blod betyder inte misslyckande alla gånger. Och molvärk låter som ett positivt tecken tycker jag.

Håller tummarna!

Smassk sa...

Det låter som en nidblödning tycker jag och passar ju rätt bra i tiden. Inte helt omöjligt att det är lilla embryot som gräver ner sig.

Jag har haft spotting i alla mina graviditeter, även denna senaste. Det är såklart jobbigt men det har ju gått bra så det kan det göra för dig med. Blod betyder inte misslyckande alla gånger. Och molvärk låter som ett positivt tecken tycker jag.

Håller tummarna!

MDB sa...

Ssmask - Tack för hoppet! Tyvärr tror jag inte att det är nidblödning, för då skulle det inte dykt upp rosa igen som det gjort nu...men jag hoppas att det kan vara så att det finns något livskraftigt där inne ändå.

Sara sa...

Jag fortsätter ändå hålla tummarna! Jag hade massa molvärk sista gången jag ruvade så, it aint over until the fat lady sings!