Snart sängen, kom bara på att jag måste skriva om ultraljudet också! Tror att en stor anledning till att gårdagens stressattack blev som det blev var att jag hade en del uppsamlad oro inför ultraljudet. Även om jag visste att det med största sannolikt skulle se bra ut, det gjorde ju det v.13 och jag har ju faktiskt känt några buffar, så fanns oron där ändå i bakhuvuet. Dessutom var det en sak till som kändes lite jobbig. Jag planerade ringa till min mamma efteråt och berätta hur det gått (hon vill så gärna veta) och fy vilken jobbig känsla att nu var det bara till en person jag skulle få ringa och berättade de roliga nyheterna att allt såg bra ut, förra gången var det två föräldrar som blev glada... Usch, jag börjar gråta bara jag tänker på att sista gången jag träffade pappa var när vi visade honom ultraljudsbilden från KUB:et.
Jag hoppas och tror att det här var det jobbigaste momentet eftersom det var det första stora som hände utan att pappa fick "vara med". Även om jag kan tänka mig att det känns sorligt när skrutten väl kommer till oss och det bara är mamma som får hålla. Dessutom var det mest jobbigt innan när jag tänkte på det, när vi väl varit på ultraljudet var jag så lycklig över att allt såg bra ut att jag mest svävade på små moln. För allt såg bra ut! Sköterskan tittade och tittade på allt och sa hela tiden att allt såg så fint så fint ut. Den här gången fick vi också se skrutten röra på sig, det var många sparkar och händerna fördes mot munnen för att försöka stoppa in tummen. "Här inne var det full rulle" sa sköterskan, och det blev jag så himla glad att höra och att se. Hon sa också att storleken på den lilla var normal. Nu flyttar de ju inte på BF för oss pga IVF:en, men hon sa att hade det varit aktuellt så hade det blivit två dagar bakåt så det var ju väldigt liten skillnad.
En sak som hon dock kunde se var att min moderkaka låg väldigt långt ner i bakväggen och täckte lite kanalen där barnet ska ut. Troligen kommer den att flytta upp sig när livmodern flyttas uppåt så hon tyckte inte att jag skulle tänka på det utan att vi skulle titta på det när det är dags för tillväxtultraljud. Visserligen kommer jag nog att tänka en del på det ändå, men för min del spelar det ingen roll om det blir snitt eller vaginal förlossning, bara vi får ut ett friskt barn!
PS. Hade tänkt lägga upp någon bild men eftersom jag ska prioritera att komma i säng tidigt ikväll (vilket betyder innan tio) så får det kanske bli så att den dyker upp imorrn. Godnatt på er!
6 år sedan
9 kommentarer:
Åh härligt :) Tummen upp!
Va skönt att allt gick bra :)
Skönt att höra att allt såg OK ut. Sov gott nu! :)
Vad skönt med ett bra ultraljud! Oroa dig inte för moderkakan, bm har rätt, den ska flytta sig, gjorde för mig också.
Kram
Skönt!
Så härligt att allt såg bra ut, men förstår din sorg att inte kunna dela nyheten med din pappa längre - hemskt orättvist! Han var nog med er på något annat vis under UL :-)
Härligt att allt såg bra ut!
Förstår att det måste vara jobbigt utan din pappa. Min mamma har också cancer och har blivit sämre de senaste veckorna och jag är livrädd att hon inte ska "hinna" se den lilla alls....
En fråga, varför ska ni göra tillväxtUL? Är det något som är standard hos er eller är det för att du gjort IVF? Här har jag inte hört om något sådant alls....
Tack för era fina kommentarer.
Hanna - På vår mottagning (landsting?) är det standard att göra tillväxtultraljud vid ivf. I andra landsting/mottagningar har jag hört att man bara gör det om man tror att något kan vara avvikande.
Tråkigt dessutom att höra att din mamma har cancer, hoppas att hon blir bättre igen och får möjlighet att träffa ert lilla pyre.
WII, hääärligt.
Stor kram, ska bli kul att se bild i morgon kanske, ingen stress
Kram Teres
Skicka en kommentar