Idag lunchade jag med en ex-kollega som jag inte träffat sedan i januari. Det var en lunch-date då också och efteråt skrev jag det här inlägget.Kändes ganska roligt att hälsa som vanligt och sedan när jag tog av mig kappan så såg jag direkt hur hon gjorde stora ögon på min mage och sa "Är det där...?". För det är lite så nu, att med kappan på så putar det visserligen ut lite men det är inte så att det syns egentligen, men när jag tar av mig så syns det. Det är liksom ingen tvekan om att det är en gravidmage längre.
I alla fall så kom det upp att vi gjort ivf. Det är inte så att jag säger det i samma andetag som att jag är gravid (nu börjar jag visserligen inte längre behöva berätta att jag är gravid, eftersom magen gör det åt mig, men men), men på frågor som "var det planerat?", "blev ni överraskade?" eller bara att det känns som ett läge, så känns det väldigt naturligt att säga att det var ivf som gjorde att jag nu är gravid. Jag tycker snarare än en jobbig sak att berätta, att det känns skönt och bra att säga det, eftersom jag är sååå less på att man bara annars hör om hur det var så lätt och "vi hade inte förväntas oss det, men på första försöket...".
Jag märker att jag har lite svårt att komma till poängen, vilken ni säkert listat ut. Nämligen att hon självklart säger "vet du vad, det har vi också gjort". På CvL precis som vi! Visst hade jag mina misstankar, men det var ändå roligt att få dem bekräftade och att kunna prata om det (kan berätta att lunchen blev liiite längre än vanligt). Nu ångrar jag lite att jag inte nämnde det för henne redan på den där lunchen i januari. Tänk vad mycket närmare man kan komma varandra med bara några få ord.
6 år sedan
5 kommentarer:
Vad fint. Jag har heller inte direkt mörkat det under graviditeten men tyckte ibland att det kändes lite jobbigt. Nu däremot, när vi fått vår bebis, är jag väldigt öppen med att det är en ivf-bebis. Jag tycker det är bra att folk som kommer med liknande kommentarer som de som du beskriver fattar att det inte är så lätt för alla. Och vet du, nu när man har sin bebis tycker jag nästan att man känner sig lite mer utvald än vanliga föräldrar. Vi har ju tänkt igenom det här på riktigt och längtat mycket mer.
Det är alltid roligt att träffa personer IRL som vet vad vi går igenom. Annars har man ju vännerna via bloggen och de är underbara, men kanske inga som man har telefonnummer till. :-)
Ja världen blir mindre och mindre... och visst är det skönt att hitta folk IRL som förstår! :0)
Vi har oxå varit välldigt öppna angående våran IVF. Mina arbetskamrater visste vad vi gick igenom, vissa ville till och med se när jag tog sprutorna. Så det var lite kul. Visst man kan få dumma kommentarer ibland men det hör till vare sig det blev graviditet av en slump eller genom IVF.
Enligt mitt tycke blir det så mycket lättare när man är öppen.
Kram!
Världen är liten, vi är många fler än vi tror som genomgått IVF - tyvärr pratas det inte så mycket om det hela.
Kul att magen börjar puta och förtälja hemligheten ;-)
Skicka en kommentar