söndag 18 april 2010

Det här med alla andra...igen

Idag var jag och fikade med en vän, och fick då veta att en av våra gemensamma vänner är gravid (och har varit det ett bra tag). Det är inte helt oväntat eftersom jag har vetat ända sen oktober att de försökte, men det skar ändå i hjärtat när vännen sa orden "hon är gravid".

Det känns bara så himla tungt, att under den tiden som jag har längtat och väntat så har de flesta av mina vännner fått barn. När jag väl började längta efter barn på riktigt så var det bara ett fåtal som hade barn, och nu är i stort sett alla föräldrar eller på god väg att bli. Flera är dessutom inne på andra vändan och några har till och med tre barn. Jag kan säga det hur många gånger som helst - jag är sååå avundsjuk på alla andra som knappt hinner börja längta och så är de gravida. Den person som jag fick besked om idag blev gravid första gången trots p-piller, och nu andra gången fick de försöka ca ett halvår...
Jag vet inte om det känns bättre eller sämre när folk blir föräldrar för andra gången. Då är de ju redan på "andra sidan" liksom och kanske inte heller lika benägna att endast kunna prata om en sak. Samtidigt är det jobbigt när vännerna får sitt andra barn innan vi ens har hunnit till ett.

Hoppas så att vi också får bli gravida snart, då kanske det till och med kan vara roligt att ha en gravid vän!

8 kommentarer:

toksnippa sa...

Ja känslan att bli "omkörd" av sina vänner på det viset är konstig, går inte att förklara. När vi startade verkstaden hade inga av våra vänner barn eller ens i verkstaden själva. 8 år senare är dem flesta vännerna klara med sitt som de säger - dem har de barn (alt. väntar det sista) de vill ha. Och en annan sitter fortfarande och kärvar.

Hoppas verkligen lyckan kan lysa på oss allihopa som längtar och kämpar så. KRAM!!

IVF-Karusell sa...

Det är en himla jobbig väntan på något man så gärna vill ha - då är det frustrerande när andra "hinner" före så att säga.
Men er tid kommer! Kämpa på!
Kram ♥

MDB sa...

Jag försöker att tänka att jag blir ju inte mindre barnlös för att folk runt omkring mig får barn, men det är ju tyvärr så det känns. Särskilt när det kommer folk som försökt kortare tid än vad vi var, och lyckas i princip på direkten.

Men vi kämpar på och hoppas som ni säger att lyckan också lyser på oss snart!

Kram på er båda två!

Anonym sa...

Jag snubblade in på din blogg i dag. ja hoppas det det fixar sig med ett eller flera barn för er
jag håller tummarna för det !!!

mvh Teres

MDB sa...

Tack Teres för tumhållningen!

Barnarlivet sa...

Jag vet hur det är! Och det skulle vara skönt om man någon gång kunde vara glad över att någon blir gravid och inte alltid tycka att livet är så J-a orättvist. Håller tummarna för ditt nya IVF:)

jojo sa...

Förstår precis hur du känner det, hade ett förhållande innan mitt nuvarande där vi försökte lönlöst i fyra år-Tyvärr höll det inte för oss och vi gick skilda vägar. Men det gjorde så vansinnigt ont varje gång en vän blev gravid eller ens att se gravida magar. Hatade det. Idag, tre år senare är det jag som blev gravid fort med mina nya sambo. Detta efter att jag hållit långa (självförsvars) tal om att jag nog inte ville ha biologiska barn utan var mer inne på att adoptera. Dock lärde jag mig något av min sorg och längtan- jag smäller det inte i ögonen på folk och nu i vecka 15 är det endast tre personer plus mina chefer som vet om det. Time will tell the rest. Håller på er. Kram

Tea sa...

Det är jobbigt när vännerna börjar på tvåan och trean...