Tre dagar över tiden är ju ingenting inser jag nu när jag skrev rubriken, men dagarna går så långsamt att det känns som minst dubbelt så lång tid. Inte blir det bättre av att en familj som skulle fått ungefär samtidigt som oss redan har fått sitt barn. "Det är ju ingen tävling" säger maken, men jag blir ju bara sååå avis ändå.
När jag vaknar på natten känner jag ofta att jag har sammandragningar som känns ungefär som lite kraftigare mensvärk, sedan kan dessa komma och gå under dagen men ingenting som tyder på att det är dags ännu. Har läst på nätet att man kan gå med förvärkar lääänge innan förlossningen kommer igång, det känns väldigt upplyftande.
Jag försöker att tänka ungefär som jag gjorde vid all väntan kring ivf:erna - att det spelar ingen roll NÄR vår bebis kommer till oss, bara den gör det. Jag kommer att gråta och vara överlycklig oavsett om det blir imorgon eller om två veckor som jag får träffa pyret för första gången. Fast det vore ju lite trevligare ju tidigare det blir.
6 år sedan
5 kommentarer:
Förstår dig på ett vis, vi ivf:ar har väntat länge nog ändå - nu får bebis allt komma ut istället för att mysa inne i magen din!
åh jag lider med dig.. jag gick 6 dar över tiden och det kändes ju som sex år. Man är ju bara helt överredo när bf kommer... hoppas du snart får träffa ert barn! :)
Linda - Ja, å ena sidan tycker jag att vi som har gjort ivf har ju fått vänta "extra" å andra sidan tänker jag att då är ju ett par dagar extra ingen fara.
SMBC - Håller verkligen med! Jag har varit redo länge nu!
Hej!
Jag förstår att du längtar och väntar men jag vill ändå säga; passa på och njut av att vara gravid, känna din bebis små rörelser i dig, klappa över magen din och var stolt över ditt tillstånd, jag LOVAR dig att när pyret är fött kommer du, din lycka till trots, att sakna magen och rörelserna med allt vad det innebär att vara gravid. NJUT!!! Och lycka till... Kram, Susan
Snart så... snart... *ren glädje*
Skicka en kommentar