Sen Loba länkade till artikeln om förskolan Egalia på Södermalm har jag och maken börjat prata dagis här hemma. :-) Lite tråkigt att det att läsa om att denna förskola benämns som den enda genusförskolan i Stockholm och att den verkar ha rätt lång kö, men ändå motiverande för oss som hela tiden varit inne på att vi vill sätta pyret på en förskola med ett medvetet genustänk.
Lika glad över att läsa den, lika ledsen blir jag över att läsa i dagens Södermalmnsnytt att förskolan nu efter artikeln fått mota väldigt starka reaktioner och till och med hot. Är det verkligen 2011?
6 år sedan
4 kommentarer:
Så jävla ynkligt!!
Det är trist, men jag kan inte säga att jag är förvånad. Allt som inte är som normen brukar folk tracka ner på.
Det var verkligen ledsamt att läsa. Genuspedagogik är så himla viktigt. Vad de flesta inte vet (och som jag lärde mig idag av vännen förskoläraren) är att det står i planen för ALLA förskolor numera att de ska arbeta för att komma bort från de traditionella könsrollerna. Detta är alltså något alla landets förskolor ska göra. ALLA.
Förskolor som Egalia har bara lyft fram det ytterligare i sin verksamhet.
Jag vet inte riktigt vad det är folk tror. Tror de att barnen får lära sig recitera feministiska manifest på morgonsamlingen?
Det är så fegt, småsint och inte det minsta kärleksfullt mot de egna barnen att så krampaktigt hålla fast vid gamla, osunda ideal.
bor man i Stockholm finns det massor med bra förskolor att välja på. Och det är viktigt med genus, men lika viktigt om inte viktigare för genus faller liksom in i den kategorin är demokratin. Det står först i läroplanen för förskolan att verksamheten ska vila på demokratisk grund och bygga på etiska värden (ungefär så) men inte är det någon som funderar över varför ingen har profilerat sig som demokratifrskola.
Skulle jag vara i den sitsen att jag fick välja förskola till mitt barn skulle jag helst titta på de som arbetade med reggio emilia-inspiration. Detta för att de tankarna som den här filosofin handlar om handlar om allas lika värde, att barn har rättigheter och är fullvärdiga medlemmar i sitt samhälle. und so weiter.
nåja, jag skulle kunna skriva hyllmeter om tankar kring detta. Kanske inte alltid bra att vara för insatt heller, och kanske inte heller att ha bestämt sig för vad som är bra och dåligt för ofta kan man bli överraskad.
Skicka en kommentar