måndag 15 februari 2010

Spraydag 15 - några andra mesar därute?

Idag har jag sprayat 15 dagar och alltså gjort av med en hel sprayflaska. :-) Känns skönt att se tecken på att tiden går framåt.

På torsdag är det läkarbesök och jag börjar bli lite nervig. Dels över vad läkaren kommer att säga om hur jag reagerat på behandlingen (hoppas att det är enligt plan), dels över att vi ska testa att spruta mig i magen. Jag är ju som jag tidigare skrivit väldigt spruträdd och jag vet helt enkelt inte om jag klarar av att ta sprutan på mig själv. Maken är villig att göra det, och det känns bra för mig. Kanske behöver jag bara vänja mig vid sticken, så kan jag kanske fixa det själv sen. Någon annan som låter mannen ge sprutan?

8 kommentarer:

Teres sa...

Min man skulle oxå hjälpa till med sprutan, men när det väl kom till kritan höll han på att dö. Värsta mesen blev han =)
Så första gången tod mig 40 minuter innan jag vågade göra sticket och när jag väl gjorde det blrv jag så chockad och drig ut den, sen var det bara göra det igen.
Kändes inte ens, Gick hur bra som helst, håll fast i en valk bara.
det kommer gå fin fint =) Kram

Pi sa...

Nä, gjorde det själv, kändes som om jag hade mer kontroll då. Aldrig har jag varit så glad för magvalken som då. Annars kände jag inte så mycket av själva sticket, men det kunde svida lite av medlet när man sprutade in det (fast nästan mer om det råkade vara en droppe på själva sprutan när man stack in den, då sved det i själva stickområdet liksom). Jag fick ibland ganska ont en kort stund direkt efteråt, som en spänning, ett längre hugg eller en dragning. Men det gick över fort! Man vänjer sig förvånansvärt kvickt. Nu på sista IVFen så skämtade jag och min man så mycket innan ibland att jag skrattade så jag satt och skakade och nästan inte kunde sticka in nålen :-). Inget farligt alls faktiskt...

Lycka till!

SmultronEtt sa...

Det känns knappt! :) Jag är säker på att du kommer att klara det galant! :D

Timea sa...

Det ska gå jättebra!! Ser läskigare ut än den egentligen är. Att göra den första tar lite längre tid, för att man funderar så mycket, men sedan ska det gå som dans på rosor :-).
Kram

loba sa...

Sprutan är en baggis. Känns knappt. Som Tonci skriver så är det bara den första som är lite bökig, innan man vänjer sig och inser att det inte är så farligt.

Det kommer att gå bra, det här.

MDB sa...

Skönt att höra alla lugnande kommentarer, men ska jag vara ärlig kommer jag inte att bli lugn på riktigt förrän jag själv får prova och märker att det inte är någon fara. För jag vet ju innerst inne att ni har rätt, men är lite nervig ändå.

Åsa sa...

Hade aldrig vågat att låta sambon ta sprutan på mig. Jag resonerade som så att gör jag det själv har jag även kontroll över när det gör ont och blir läskigt och kan isåfall avbryta närsom.
Första sprutorna är alltid lite nervöst, men jag tror tom den mest spruträdda vänjer sig efter ett tag. Kommer gå galant ska du se! Kram, kram

mamma-wannabe sa...

Tog mina första sprutor själv, med mannen som coach vid sidan om, sedan när jag visste hur det kändes involverade jag mannen.
Det gick bra han gav mig ett par sprutor men den sista ägglossningssprutan gjorde jag själv.

Förvånande hur fort man kom in i det, var riktigt nervös först gången.