Är man inte pressad så blir man det

Som om det inte vore nog med press och stress inblandat i det här försöket, så är jag själv där och petar till lite extra. Det börjar planeras semestrar på jobbet och jag har börjat tänka tanken att om det här lyckas, så skulle vi kunna ta pengarna vi budgeterat för ivf nummer två och resa iväg på en semester istället för att bara vara på lantstället som vi egentligen planerat. En semester där jag skulle gå och klappa mig på magen och få tänka att nästa gång vi reser är vi tre. Det är farligt, jag vet, för på så sätt är det inte bara drömmen om ett barn som går i kras och jag kan inte bygga min sommar på att vi lyckas nu. Vad händer om det inte gör det?