Att försöka planera

Jag har svårt att tänka mig längre fram i tiden är en vecka, den vecka som är kvar tills jag antingen har fått en dröm uppfylld, eller mitt hjärta krossat. Det är svårt när resten av livet kräver att det ska planeras. Nästa helg fyller en vän till mig år, och osa:t till festen går ut idag. Jag vet inte vad jag ska göra. Har jag redan testat och fått ett plus, eller inte ännu testat men ingen mens, så skulle jag tycka att det var trevligt att gå. Kommer mensen i veckan har jag svårt att se att jag kommer att klara av att gå. Det är dessutom en barnvänlig tillställning så det kommer att vara mycket småbarn på plats. Det vore ju trevligt om barnlösheten inte påverkade det övriga livet, men så är det inte tyvärr...